Så här innan frosten kommer är det dags att förbereda höstsådderna. Jag har gjort det enkelt för mig. I min upphöjda odlingsbänk har jag grävt jag ner lite krukor i olika storlekar, precis så kanten syns. Där i sår jag fröerna jag valt ut. Jag toppar med ett tunt, tunt lager sand så att fröerna är lite mer skyddade från fåglar och kanske starka vindar.
Varför gör jag så här? Jo, på det här sättet följer krukorna den omgivande markens temperatur och fukt, samtidigt som kanten avgränsar så att jag ser var respektive frösort är sådd. Jag behöver inte passa fröerna, utan naturen fixar det åt mig. Sådan är planen i alla fall.
För minnet har jag skrivit en lista. Listan kom naturligtvis bort, men jag har återfunnit den! Problemet är att jag inte hundra procent vet i vilken riktning jag sått, men ordningen är klar i alla fall. Tur det. Eller ja, tiden visar ju resultatet i vilket fall. Detta sådde jag alltså (troligen riktning från skogen, mot vägen):
- Grönsakskvanne (frö från Granngården)
- Kirgislök (egenodlade frön)
- Tovsippa (mina hemodlade, cirka fem år gamla fröer)
- Jättevädd (någon annans hemodlade fröer från typ … 2010-2011?)
- Stäppsalvia ‘New Dimension Rose’ (frö från Impecta)
- Fingerborgsblomma (frö från Bröderna Nelsons, ca 3 år gamla)
Grönsakskvanne, Angelica Archangelica, frö från Granngården.
Kirgislök, Allium aflutanense ‘Purple sensation’
Tovsippa, Anemone sylvestris
Jättevädd, Cephalaria gigantea
Stäppsalvia ‘New Dimension Rose’, salvia nemorosa
Fingerborgsblomma, Digitalis purpurea
Som du ser är jag inte rädd att prova gamla fröer. Självklart är ju grobarheten bäst när fröerna är färska, men är man inte så orolig kan man ju alltid testa att så det som ligger i lådorna. Hips vips fungerar det alldeles utmärkt.
Fröets ålder påverkar så vitt jag märkt inte den färdiga plantan, det är enbart grobarheten som blir tveksam. Får plantan rätt förutsättningar har den alla möjligheter att bli fin och praktfull. Det är min erfarenhet i alla fall.
Fridas trädgårdstankar 