Grödor med historia

Jag är en frönörd. Jag gillar också saker med historia och då framför allt de djur och de grödor som traditionellt har funnits i Sverige. De är ofta värdefulla tillgångar; fungerade de under tider när vi inte hade det lika lätt som idag, så torde de ha dessa starka fördelar även nu.

Svedjefinnarnas grödor

Under 1500-talets andra hälft invandrade många finnar till Sveriges skogar. Här erbjöds sju års skattefrihet om man började försörja sig på de platser som var obebodda. Vill du läsa om svedjefinnar, eller skogsfinnar som de också benämns, så hittade jag en intressant artikel på Wiki-rötter som drivs av Sveriges släktforskarförbund.

Skogsfinnarnas sätt att bruka marken kan delas in i tre huvudspår, där bränning av skog var en av delarna som ingick i det växelbruk man använde sig av. Därav benämningen svedje-.

Det här hade jag läst om för en tid sedan, och tyckte att det var intressant. När jag hittade en rova som hette Svedjerova var jag givetvis nyfiken på om det hade med varandra att göra. Och det hade det. Efter att ha läst om sorten så var jag tvungen att köpa frön. Jag älskar gamla kulturväxter och min man kommer från Finland.

Svedjerova

Brassica rapa L. ‘Enon kanta’

En gammal finsk kulturväxt. Odlades ofta efter att marken svedjats. Roten är plattrund och violett i färgen med en ljus undersida, vissa rötter kan få andra färger. Saftigt och trådfritt kött, låt inte rovan bli för stor 6-8 cm är lagom. God både rå och tillagad, i gratäng, gryta, ugnsbakad eller till mos.

Fler kulturarvssorter

På Impecta.se har man valt att märka upp vissa sorter med etiketten ”Kulturarv”. Det ger ju information om att det är en gröda som varit värdefull under lång tid. I fjol odlade jag till exempel ‘Lokförare Bergfälts Jätteärt’ som är inläggets omslagsbild, en gråsockerärt som jag fick hemskickat av en instagramkompis. På impecta kostar den magiska sorten hela 70 kronor för 10 fröer. Otroligt. Jag har odlat och sparat en del fröer som ska sås igen i vår.

Lokförare Bergfälts Jätteärt, balja

Smakar det så kostar det?

I år var jag sugen att testa den röda spetskålen ‘Kalibos’, även den med etiketten ”Kulturarv”. Tyvärr kostar en fröpåse 40 kronor, vilket jag tycker är dyrt. Skulle alla mina fröer ligga i den prisklassen hade jag kanske bara odlat fem-sex sorter. Och det vore ju trist. Så jag avvaktade med att köpa hem den. Och det var tur, för bara tre dagar efter att jag beställt första sändningen med fröer såg jag ett avsnitt av Sara Bäckmos vloggande, där hon berättade att hon köpt frö från en sajt. Jag kollade upp det och det visade sig vara en Ukrainsk sida med väldigt bra priser.

Som prisexempel på nämnda kål ‘Kalibos’ så kostade den på:
Impecta: 150 fröer 39,50 kr
Fröer.nu: 100 fröer 31,84 kr
Nikitovka: 200 fröer 11,09 kr

Spetskål ‘Kalibos’, bild: nikitovka.com

Det lönar sig alltså att leta runt lite. För min del hade det inte spelat så stor roll på antalet fröer, då jag tänkte odla max tio plantor. Men tog med det ändå ifall det är viktigt för dig att veta. Årets första beställning (med andra sorter) gjorde jag hos fröer.nu, men snart ska det iväg en till beställning av resten på önskelistan, bland annat denna ‘Kalibos’ från Nikitovka. Jag kom snabbt upp i fraktfritt, men har nämnt att jag ska beställa ifall någon av mina odlarvänner vill åka snålskjuts på frakten.

Köptips: sajten https://nikitovka.com/

Kort sagt. Jag rekommenderar att du odlar välbeprövade gamla sorter lika gärna som nya hybrider. Kolla alltid om sorten finns på annat håll också, det kan bli flera hundra kronor billigare om du odlar flera sorter.

Lev å må!

Päroland

Alla vill väl odla något ätbart? Potatis är en basföda för oss svenskar, och jag har hjälpt till med att sätta och ta upp potatis sedan jag var liten. Nu är det många år sedan sist, och jag undrar varför jag inte tänkt på att odla potatis tidigare, men nu skulle det ske!

2019 tänkte jag att jag skulle fixa mig ett potatisland. Jag är dock ingen hejare på jordfräs, och marken är ändå för lerig. Skulle den bli bra för potatisodling skulle jag måsta fräsa ner en massa stenmjöl och gödsel. Men jag hade läst en del om täckodling, och en teknik som går ut på att odla direkt på gräsmattan. Det lät ju väldigt bra.

Först fick jag tag i en rundbal med täckmaterial, i mitt fall hösilage. Därefter skruvade jag ihop en enkel träram för att det hela ska se lite prydligt ut (vi bor i ett villaområde).

Val av sorter

Jag köpte tre små påsar med sättpotatis, Granngården hade några sorter, delikatesspotatis tror jag de kallade dem. Jag valde för att förpackningen var liten och jag ville inte ha hur mycket som helst. Exra bra att påsarna var så pass små att jag tog tre olika sorter.

Utsättning av landet

Efter att ramen var utlagd, delade jag vissa potatisar så att det skulle gå jämnt upp med antalet som behövdes i ramen. Jag såg till att varje potatis hade flera ögon där groddar kunde spira. Jag lade enligt instruktioner direkt på gräsmattan. Därefter var det dags att täcka med silaget jag hade på släpet. När jag började fördela det hela över landet, märktes det att balen hade börjat brinna, det ångade av värme och var trevligt att hålla på med. Jag borde anat oråd. Mer om det strax.

Täckningen

Lagret med strömaterial ska vara ca 30-40 cm efter att man packat ihop det litegrann. Har du inte hösilage funkar ensilage, halm och gräs lika bra. Med halm kan du nog behöva gödsla lite mer under säsongen, försök läsa på om du tänkt använda det, jag har inte dubbelkollat. Här ser du bilder från arbetet:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Platt fall

När landet var klart var det bara att vänta. Jag väntade och väntade. Och väntade lite till. Till sist gav jag upp. Inte en enda potatis dök upp ur den fina bädden jag gjort.

Jag försökte fundera på vad som kan ha gått snett, och till årets potatisodling ska jag göra två större ändringar.

1. Jag ska grodda potatisen. För att kunna göra det måste jag köpa dem lite tidigare, gärna redan i maj.
2. När jag lägger ut silaget ska jag göra det i flera tunna lager, med några dagars mellanrum. Det är för att förhindra att det börjar brinna ihop.

Troligen var det kombinationen av dessa två saker som gjorde fjolårets potatisodlande till en flopp. Bädden värmde ordentligt i flera dagar, troligen blev det för varmt för potatisarna som inte orkade skjuta iväg. Och groddarna hade bara precis blivit knoppar i potatisens ögon, de hade inte skjutit ut så som de brukar behöva göra innan man sätter dem. Men är man ivrig så är man, och nu vet jag ju hur jag inte ska göra till sommaren. Alltid något.

Plan B

Det här misslyckandet gav ändå något bra, jag satte ut mina pumpaplantor i landet, och de trivdes bra däri. Tyvärr var jag dålig på att pollinera, så frukten kom väldigt sent och pumporna hann inte bli skördeklara. Det skulle bli jättepumpor men stannade på tennisbollsstorlek. Men på´t igen bara, till sommaren blir de större!

Jättepumpan ‘Gele Reuzen’ med honblomma i knopp

Summering: Potatisland även 2020, eventuellt på ny plats. Då kan jag odla potatis och pumpor samtidigt. Vi får se. Känner mig peppad på nya tag med potatisen i alla fall. På återseende!

Senaste projektet

Som en liten blick tillbaka på vad som åstadkommits i år tänkte jag visa det sista projektet för året. Jag har (ännu en gång!) gjort om lite i rabatten vid entrén till vårt hus.

Äntligen har jag fått ordning på marginalen närmast huset, där en bård av gårdsgrus nu täcker upp regnskuggan som uppstår närmast huset. Dessutom hindras ogräset och sannolikheten att det blir fukt ståendes minskar. Både jag och Mika (min man) blev nöjda med gruset.

När kanten blev så snygg syntes det ännu tydligare hur eftersatt den här rabatten blivit. Jag har nämligen grejat på baksidan av huset hela sommaren och helt sonika struntat helt i den här delen. Jag hade ju ändå planer på att göra om den …

Så här ser skissen ut efter att allt är planterat och klart.

Före …

… och efter

Uppgrävning av de befintliga växterna …

Utplacering av krukor innan nedgrävning

Det tog lite längre tid än väntat att bestämma vilka växter som skulle ner. Jag var först inne på silver, men de flesta av mina silverbladiga växter vill ha full sol. Här är det djup skugga. För de rödbladiga växterna gäller samma sak, dessutom tappar de ofta i färg när de inte får den sol de behöver, då försvinner ju effekten av det röda i bladverket.

Jag hade en hel drös med växter efter att ha fått tömma en rabatt hos en kompis som grävde jordvärme förra året, bland annat hade jag hur många funkior som helst, så de var givna.

Vårens omskolning av Funkior.

Så här såg barnkammaren ut i slutet av augusti.

Jag ville ha något högt, så det blev en Rödkvanne. Den lär gilla sol den också, så jag kanske byter ut den så småningom. Efter att jag satt ner den i jorden läste jag dessutom att den är en bienn och alltså lär vara död nästa år, så jag har börjat fundera på en ersättare. Jag ska så frön från den, så det blir ju fler, men det vore ju kul att hitta något lite mer beständigt. En Klätterros ‘Polstjärnan’ kanske? Får se.

Lönnbräckan köpte jag av min kompis Berit när jag var där förra året. De har fått stå i för små krukor alldeles för länge, jag glömde att skola om dem i väntan på den nya växtplatsen. Men nu lär de trivas till våren när de vaknar! De ska tydligen ha fina höstfärger.

Den brokbladiga Porslinsveronikan fick jag av en annan trädgårdsvän, Lena. Jag blev överförtjust, för jag har redan den helfärgade och den är supertålig och sprider sig fint i sidled. En liten tuva dubblar snabbt sin storlek. Blommorna är ursöta, som små kaffefat i vitt med blå dekor.

Brokbladig Porslinsveronika blommar precis lika vackert som den helfärgade.

Här kommer fler bilder av de växter jag satte här på framsidan. Bilderna visar tyvärr endast ganska små exemplar, jag får väl visa igen när de vuxit till sig lite.

Rosenplister

Lönnbräcka

Brokbladig Porslinsveronika

Rödbladig Alunrot

Rödkvanne och Funkia

Funkia i mängder

Det var nog allt för den här gången. På återseende!

Slut på oinspirerad odlare

Jag nämnde tidigare att jag kände mig oinspirerad och inte hade lust att så just några frön alls. Efter besök hos min kompis Sofia kom jag igång igen. Hon skickade med hem en massa fröer, så idag har jag sått många sorter. I år råkade det bli sex sorters Aster.

Jag hoppas att alla småplantor så småningom kommer att rymmas under min belysning, annars får jag försöka lösa det på något vis. Den enda lilla fönsterbrädan i odlingsrummet är redan upptagen, så efter omskolningen lär det bli riktigt fullproppat.

Här är de olika Astersorterna jag sått:

Zuluaster ‘The Blues’

Sommaraster ‘Silvery Blue’

Sommaraster ‘Chamois Turm’

Sommaraster ‘Rainbow’

Aster ‘American Branching’ mixade färger

Aster ‘Semi Tall’ mixade färger

Sedan hamnade lite fler fröer i jorden också:

Svansfjädergräs

Rabatteternell ‘Silver Mist’

Petunia F1 ‘Prism Sunshine’

Jätteverbena

Rävsvans (Amarant) ‘Love Lies Bleeding’

Ettårig Jättevallmo ‘Drama Queen’

Dahlia ‘Cactus Mix’

Dahlia ‘Pompon Mix’

Fingerborgsblomma ‘Apricot Delight’

Frölistan 2017

Idag har jag skickat in min beställning till frölistan 2017. Jag känner mig grymt opeppad i år, men hoppas på att det vänder. I så fall måste jag ju ha något att sätta i jorden. Min vana trogen skippade jag att dubbelkolla, så det blev lite dubbletter såg jag nu när jag skulle lägga in listan här. Ska kika om jag ska åtgärda det. Här är min beställning i alla fall, i prio-ordning:

Rödbladig hundkex

släkte jätteliljor

Vit mjölkört

Svansbräken

Alstroemeria

Blåsuga

Blek temynta

Hässlebrodd

Svansfjädergräs

Krinolinlilja

Praktnäva ‘Derrick Cook’

Gul Stockros

Majlök

Stockros, okänd färg

Trädpion

Vinlök

Alruna

Tibast

Buskpion

Grizzlybräcka

Drottningsko

1. 176 – Anemonopsis macrophylla – Porslinsanemon
2. 193 – Anthriscus sylvestris ‘Ravenswing’ – Rödbladig hundkex
3. 397 – Cardiocrinum cathayanum – släkte jätteliljor
4. 429 – Chamerion angustifolium ‘album’ – Vit mjölkört
5. 692 – Dryopteris wallichiana – Svansbräken
6. 122 – Alstroemeria zebdanense sp – Alstromeria
7. 121 – Alstroemeria zebdanense Ligtu grp – Alstromeria
8. 64 – Ajuga pyramidalis – Blåsuga
9. 1220 – Monarda bradburiana – Blek temynta
10. 1211 – Milium effusum – Hässlebrodd
11. 1236 – Nasella tenuissima ‘Pony tails’ – Svansfjädergräs
12. 1256 – Nothorilium bulbiferum – Krinolinlilja
13. 855 – Geranium himalayense ‘Derrick Cook’ – Praktnäva
14. 74 – Alcea rugosa – Gul stockros
15. 116 – Allium zebdanense – Majlök
16. 69 – Alcea rosea mix – Stockros
17. 1299 – Paeonia Gansu Grp.
18. 1301 – Paeonia Gansu Grp. vit
19. 1302 – Paeonia Gansu Grp ‘Krokgården Supreme’
20. 1211 DUBLETT
21. 1236 DUBLETT
22. 1256 DUBLETT
23. 80 – Allium Atropurpureum – Vinlök
24. 1179 – Mandragora officinalis – Alruna
25. 570 – Daphne mezereum – Tibast
26. 1296 – Paeonia suffruticosa ”ssp. spontanea”- Buskpion
27. 1294 – Paeonia suffruticosa – Buskpion
28. 336 – Boykinia richardsonii – Grizzlybräcka
29. 559 – Cypripedium reginae – Drottningsko

Ny rabatt

Årets sommar har varit kall, blåsig, regnig och eländig. När vi var i fjällen över midsommar blommade det mer där än i min trädgård! Helt sjukt! Så jag insåg ju att jag har ett stort behov av blommor även tidigt på säsongen. En solig rabatt borde kunna lindra den värsta blomsterlängtan i början av säsongen.

Efter att vi byggt klart altanen, kände jag mig alltså klart tvungen att anlägga en rabatt i soligt läge. Helt oplanerad rabatt, men det här är sorterna jag satte i den:

• Kaprifol Lonicera caprillia ‘Imperial’ (impulsköp på Barbros perenner i Pålberget)
• Klätterros ‘New Dawn’ (flyttad från framsidan, där takraset inte var till hennes fördel)
• Stäppsalvia Salvia nemorosa ‘Caradonna’ (köpte på rea, grymt nöjd!)
• Blomsterfunkia Hosta fortunei ‘Patriot’ (hittade plantor i mammas trädgård som ska avvecklas)
• Jättedaggkåpa Alchemilla mollis (även dessa från mammas trädgård)
• Trädgårdskantlök Allium ‘Millennium’ (superimpulsköp, har nog tillräckligt med lökar egentligen?)
• Trädgårdsjättevallmo Papaver orientale ‘Queen Alexandra’ (köpt av en kvinna med odling som hobby)
• Stockros Alcea rosea – okänd sort (frösådd från STA:s frölista)
• Svartaronia Aronia melanocarpa ‘Glorie’ E (impulsköp med 30% rabatt)

Kaprifol ‘Imperial’

Jättedaggkåpa

Ros ‘New Dawn’

Stäppsalvia ‘Caradonna’

Stockros, okänd färg

Blomsterfunkia ‘Patriot’

Trädgårdsjättevallmo ‘Queen Alexandra’

Trädgårdskantlök ‘Millennium’

Svartaronia ‘Glorie’ E

I höst kommer jag att komplettera med massor av lökar som får muntra upp när de skymtar fram i april-maj. Hoppas att det här blev bra!

Några semesterinköp

Jag fick äppelträd i födelsedagspresent, men eftersom att jag fyller år i mars, så blev det inte av att köpa dem då. Alltså har jag köpt mina äppelträd nu istället. Det blev två stycken ‘Sävstaholm’ och ett ‘Charlamovsky’.

I tillägg köpte jag de Krusbär jag planerat för; tre stycken ‘Hinnonmäki gul’ och tre stycken ‘Hinnonmäki röd. Det är två sorter som verkar funka bra här i zon 5-6. Goda dessutom.

På väg till kassan backade jag tillbaka. Jag hade sett en stor vagn med flera våningar stäppsalvia av sorten ‘Caradonna’. Precis den jag har hemma, och funderat på att fylla ut rabatten med fler. Stor kruka, brukar kosta 99 kr, nu var de nedsatta till 20 kr! Jag köpte tio sådana.

Ett par – tre sommarblommor till sittgruppen på framsidan och sedan var budgeten slut. Nöjd med dagens inköp!

 

 

Bli av med sorgmyggor

När jag drar igång frösådderna dröjer det några veckor innan de kommer, sedan har de party bland småkrukorna. Jag pratar naturligtvis om ”blomflugorna”, eller egentligen sorgmyggorna. De kalasar på växternas rötter och det hämmar naturligtvis tillväxten för de små känsliga, nyss uppkomna växterna.

Så fick jag nys om att det finns hjälp! Nematoder. Eftersom att de är levande djur så får de inte frysas, så jag kan ju inte beställa förrän i maj. Tack och lov fans det på Blomsterlandet när jag var där, så jag fick tag i en påse.

Förpackningen jag köpte ser ut som en större fröpåse. Innehållet ser ut lite som gelé och blandas med vatten. Därefter vattnas krukorna med blandningen. Nematoderna söker upp ägg och larver av sorgmyggorna och äter upp dem. Eftersom att de inte tar kål på de vuxna myggorna så tar det ungefär två veckor innan man ser skillnaden, men då händer det plötsligt.

Det här blev årets hittills bästa lärdom.

–  Grymt skönt att vara av med eländet!